gulagarkipelagen

Genom tusentalet drömmar
Genom kosmos,
Timglashavet
Hånler åt min balansgång
Och vi som skulle vara
För all tid, för alltid
Hur många sårskorpor
Ska vi plåstra om
För någonstans
Står inte livet och faller
Med oss
Vi är inte tillräckligt viktiga
Vårt liv är inte viktigt nog
Här är horisonten grön
Där slutar Jorden
Och där börjar
En förgrening som sträcker ut sina armar
långt över allt det här