Comeback

Jag kunde inte hålla mig längre.

Du ger mig något
jag ljuger inte om sådant
jag säger att sorgen har armar
som omfamnar dig
du kan inte läkas
i en värld du aldrig krossat
*
Ditt ansikte är aldrig härjat
av stormen som finns innanför ditt öga
där sorgen är det enda verkliga;
ångesten det enda fattbara för livet
Hur jag önskat att jag kunde styra dig till
ett lugnare hav
*
Du frågar mig hur länge jag orkar,
jag är mer rädd för hur länge du själv orkar
innan du välter kungen och ger upp partiet
*
Jag vet att du sa att det nog var det finaste någon
någonsin hade gett dig
mina ord, min själ som ges till skänks
jag måste få dig att förstå att det är det största
jag någonsin kommer kunna ge dig
*
Du ger mig något
jag ljuger inte om sådant
jag säger att sorgen har armar
som omfamnar dig
du kan inte läkas
i en värld du aldrig krossat


*
Ditt ansikte är aldrig härjat
av stormen som finns innanför ditt öga
där sorgen är det enda verkliga;
ångesten det enda fattbara för livet
Hur jag önskat att jag kunde styra dig till
ett lugnare hav
*


Du frågar mig hur länge jag orkar,
jag är mer rädd för hur länge du själv orkar
innan du välter kungen och ger upp partiet
*


Jag vet att du sa att det nog var det finaste någon
någonsin hade gett dig
mina ord, min själ som ges till skänks
jag måste få dig att förstå att det är det största
jag någonsin kommer kunna ge dig

RSS 2.0