Ehuru
Döda gårdar, döda löv
Klamrar vid den långa
Förgreningen från världen
Stjärnor styr det träd
Vars rötter
Snörs åt om en atom
Fåglarna, skönögda, med mjuka rop
Himlens boskap
Besöker
Och bleknar bort
Kommentarer
Trackback
