För all tid

Du borde fått något riktigt
Något att ta på,
att känna varenda atom
i saliven

Jag är rädd
att det aldrig kan bli mer
än min livboj full av ord
en fyrstavade vers

Mitt hjärta, mitt blod
varenda ven borde pumpa
ut dessa stressade ord
ett förlåt

bli inte som jag
jag har inget
som är värt att skriva ner
dö inte utan mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0